Religiösa frågor

Vad är er religion?
Vi brukar tala om sed istället för religion. Den forna seden är arvet från våra förfäder och förmödrar. Den har vuxit fram genom årtusenden i samspel med naturen och i öppen kontakt med andra kulturer. Forn sed syftar i grund och botten till att upprätta goda relationer mellan människor, natur och makter, till allas gagn och glädje. Forn sed är inte bunden till blodsband eller genetisk härstamning utan är öppen för alla som finner den meningsfull. Det finns ingen grundare av vår tro lika lite som det finns ett sätt att tro. 

Läs mer om några saker vi ser som utmärkande för forn sed.
 

Vad händer efter döden?
Det kan man inte veta.
Det finns olika historier om vad som händer efter döden. En tolkning är att det finns många olika dödsriken: Folkvang, Valhall, Ägirs sal, Trudvang, Hel och så vidare. Vilket dödsriken man hamnar i beror på vem man var och hur man dog. En annan tolkning är att alla kommer till Hel (Hel är inte alls någon form av helvete eller hemsk plats som den utpekats som under senare tid). En tredje tolkning är att den döde finns i sin grav (eller gravhög) och går att kontakta där. 

Det finns också sagor som antyder att personer kan återfödas.

Kanske är alla berättelserna sanna, kanske ingen av dem. Kanske har vi bara detta enda liv att leva – och då är den viktigt att vi lever det väl. Oavsett vad som händer, så är livet här och nu långt viktigare än vad som händer efter döden.

En viktig aspekt inom forn sed är att respektera dem som levt före oss. Under Alvablotet kan vi hylla och minnas döda släktingar och andra som varit viktiga för oss.
 

Vad gör gydjor och godar?
Samfundet Forn Sed har utbildat ett antal godar (män) och gydjor (kvinnor) som bland annat kan erbjuda medlemmar stöd och hjälp i religiösa frågor samt hjälp vid blot, livsstegsriter och själavårdssamtal.
Den vanligaste uppgiften för en gode och gydja är att hålla i blot.

Läs mer om godar och gydjor
 

Hur går ett blot till?
Blot kallar vi vår vanligaste religiösa ceremoni, då vi firar tillsammans med makter och vänner. 

När vi firar blot tillsammans brukar vi vara utomhus, och ha med oss gudastöttor eller gudabilder till ett stalle (altare).

Ordningen går till ungefär såhär:

  • Alla som ska vara med träffas på platsen eller på gångavstånd från.
  • På blotplatsen förbereds deltagarna, till exempel kan rituell tvagning förekomma. Deltagarna ställer sig i en cirkel eller halvcirkel.
  • Blotsfrid lovas. En edsring skickas runt, när man tar den så svär man ed på att bete sig väl under blotet.
  • Syftesförklaring. En gode eller gydja brukar säga något om högtiden, prata lite om årstiden eller vilka gudar vi firar.
  • Inbjudan. Med ord eller sång bjuder vi in de makter vi ska blota till. Ofta lite olika beroende på högtid/sammanhang.
  • Blot/offer. Deltagarna kan gå fram till stallen och offra till exempel mat, dryck, blommor eller mynt. Vid stallen kan deltagaren också be, tänka eller framföra en sång till makterna.
  • Sända: En i taget i cirkeln skålar för något de önskar eller är tacksam för.
  • Avslut: Makterna och deltagarna tackas.
  • Gille/Soa: Ofta äter vi tillsammans efteråt i form av knytis eller picknick. Blotgåvorna kan antingen ätas rituellt, lämnas i naturen till djuren eller brännas. 


I blotet kan det också ingå musik, dikter, skådespel, rundragning eller liknande, beroende på hur stort blotet är.

På Samfundets youtubekanal finns en del videor på blot. Vårblotet i Uppsala är det spektakuläraste, eftersom dit brukar det komma väldigt mycket folk. Vi har också böcker som handlar om blot och om seden. Ta en titt i vår shop. Vissa böcker hittar du på bibliotek också.

Läs mer om blot och högtider.

Mer om blot finns att läsa om i Blotboken, som finnas att köpa i samfundsboden.
 

Vad säger samfundet om hur världen ser ut?
Det finns myter och berättelser om hur jorden och människorna skapades. Dessa berättelser ser vi generellt mer poetiskt och metaforiskt, än någon ersättning för naturvetenskapen. Båda versionerna, den mytologiska och den vetenskapliga, kan leva sida vid sida och berätta samma berättelse på flera olika sätt. De kändaste versionerna av nordisk skapelsemyt hittar du i den poetiska eddan.
 

Vilka gudar har ni?
Vi hyllar makterna som finns i norden, främst asar och vaner, men också vissa jättar och svartalver samt naturväsen som rådare och vättar. 

Läs mer om gudarna.