Tankar om höst
I dag är det den förste september. För några dagar sedan när jag var ute i skogen med mina hundar kände jag hur hösten kom. Den svepte in med en kraftig vind som tog tag i trädens kronor och ruskade om dem ordentligt. Jag blev själv omruskad. Det var en plötslig vindpust, som från ingenstans, friskt kylig var den också, detta en dag som annars var ganska stilla och varm. Det var en sån där oväntad och hissnande upplevelse som man kan få vara med om ibland när man rör sig med ett öppet sinne i naturen. Känslan av en närvaro, känslan av att makter som söker kontakt. Jag tog ett djupt andetag och i luftens klara doft kände jag att nu är hösten på intåg.
Det var på hösten för flera år sedan som jag insåg att jag är hedning. Det var också en höst då jag för första gången blotade tillsammans med andra människor. Det blotlag där jag är verksam grundades om hösten. Jag vet inte exakt vad det kan betyda men det finns något i den här årstiden som påverkar mig alldeles särskilt. Jag vet inte exakt vad det är, löven som skiftar färg och börjar falla, de kyliga och kraftiga regnen, vindarna och stormarna som drar in eller kurandet inomhus. Säkert är det allt detta på en och samma gång. Varje årstid har sin specifika smak och sin särskilda kraft men hösten berör mig som sagt på ett väldigt speciellt sätt.
Hösten är för många en melankolisk tid och inte heller jag är immun mot sådana känslor. Men för mig är det också en källa av styrka och energi på ett vis som jag har svårt att förklara i ord.
Efter den franska revolutionen försökte man sig på att införa en ny kalender. Den blev ett kortlivat experiment. Tiodagarsveckor och andra nymodigheter fick aldrig något fäste i folkdjupen. En av de intressantaste inslagen i den där kalendern var dock att man förlagt nyåret till höstdagjämningen. För de flesta känns det säkert helt kontraintuitivt. Då är det kanske lättare att förstå kalendrar som den persiska, där nyåret sammanfaller med vårdagjämningen. Men å andra sidan, skolåret börjar ju på hösten. Höstterminens början signalerar på sätt och vis till oss alla att nu är det dags att vara verksamma, att se till att få allt det där vi ska göra gjort, innan vintermörkret helt kommer över oss.
Om några veckor är det dags för höstdagsjämningsblot. Jag ser mycket fram emot det.
- Erik Otterberg, gode/ordförande
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
-
Irving Norqvist » Nyskapad myt om disa: ”Ett härligt filosofisk poem med djupa rötter till verkligheten. Tack. Mvh Irving..”
-
Johan Settersjö » Glad Lusse!: ”En artikel i Oskarshamnstidningen 2021-12-11 tog upp dessa äldre lussefiranden, ..”
-
Louise Wessel » Glad Lusse!: ”Alltid trevligt att få förklaringar till saker”
-
Raven » Hur ser gud ut: ”Fin beskrivning av gudarna och Frej. Nyfiken på din väg till att bli fulltrogen...”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
hälsa video utbrändhet mat ägg skola konst tranafton göteborg ukraina jötnar siv tjänstgörande sigurd fafnesbane mimameid dakota access kurs myter, vetenskap, ymer uppfostran väv förstörelse inkluderande jolner eugene gendlin nationalistisk helig plats konferens skörd tacksamhet blota tor registrerat kristendom edsring vardag vanadis storm polygami gudamakter jättar hlodyn industrialism mytologi djur standing rock asynja värderingar toreblot landskap vetenskap vintersolståndet det implicita identitet ví vlogg källor arbete vanatro feminism kvinnlighet vårfrudagen november bifrost tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap monogami tomhet blotlag ursprungsfolk studier tankesmedja monokultur moder rådet midgård sociala medier bronsålder liberal folkräkning berättelse vinternätterna lek modern hedendom lusse interreligiöst samhälle myter sommarsolstånd bröllop kyla etik faq bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot politik högtider gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor döden hemmet tempel mörker jord död gemenskap höst skalleper mångfald vinter yggdrasil freja gerd per lundberg ritual andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur forn sed polyteism liv alvablot jul samfundet forn sed sverige känslor gudar sed andlig erfarenhet frigg demokrati tankar ceremoni vår trossamfund förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa asatro frey urd helighet lucia monoteism midsommar kultur oden alver medlemmar stockholm årsting rune forssén emma hernejärvi hedningar ragnarök förfäder äring tradition kommunikation skålgropsten förnimmelse julafton väven vårdande fulltrogen utbildning heliga platser frej kläder val gåva ordning och kaos morsdag hallar tolerans torshammare gydja beklagande organisation trana fördomar odla häfte växa in i seden årsväntan odr naturens rättigheter sekulär insida familj tiden osynlig bildning verdandi gud nutid internet personlig sed feja påvestenen sejd alva religionsfrihet diser metoo påsk frågor begravning ledstjärnor föda vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr dröm ting älvor ekologistisk kropp skade eir mångkultur nyckelord media skuld makter hiero gamos äktenskap grunna tyr symbol ödet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' jämstäldhet sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi