Årets Högtider

Inom forn sed finns en rad olika årstidsbundna högtider. Samfundet Forn Sed Sverige uppmärksammar flera av dessa. Många firas på lokal nivå av enskilda blotlag. Ett blot per år, vårblotet vid Uppsala Högar, är öppet för alla, medlemmar som icke medlemmar.

 

Vilka årshögtider som firas varierar med blotlag och enskilda personer. Här presenteras några av de högtider som firas inom av många i samfundet. Listan skall inte ses som en fullständig lista. Hur högtiderna firas varierar också mellan blotlag.

 

Om du är nyfiken på hur du kan fira dessa högtider, eller vill vara med om ett firande, kontakta oss.

Julblot

Julblot eller midvinterblot firas vid vintersolståndet och högtidhåller att solen nått sin lägsta punkt och att dagarna nu blir ljusare. Kraftfulla makter vid Julblotet är Oden i hans aspekt av Jolnir (julguden), och Frej som man blotar till för ett gott kommande år, för god äring och frid när ljuset vänder åter och en ny årscykel tar sin början.

Disablot

Disablot firas vanligen i februari och högtidhåller diserna (de kvinnliga makterna), att ljuset är på väg tillbaka och fröet börjar vakna till liv nere i jorden. Detta är den kallaste tiden och ofta spelar elden en cerntral roll i blotet.

Vårdagjämningsblot

Vårdagjämningsblot eller vårblot firas vid vårdagjämningen och högtidhåller att årshjulet nu har nått halvvägs mellan midvinter och midsommar och att grönskan börjar spira. Blotet vid vårdagjämningen är riktat till gudomligheter som Freja och Frej, Sunna (Sol), och ljusalverna. Man kan även vända sig till Frejs partner, jättinnan Gerd, vars namnsdag infaller runt vårdagjämningen, den 23 mars.

Majblot/Försommarblot

Majblot eller Försommarblot firas i månadsskiftet april/maj och högtidhåller att sommaren börjar och att träden kläs i grönt. Majblotet förknippas ofta med att tända eldar, sjunga vårsånger och att gå i procession med "korngudar" runt åkern för att främja årsväxten. Gudar att bjuda in är framförallt Frej, men många hedningar vänder sig även till Freja, Gerd, Tor, Siv och Jord vid detta blot. En del utför ett rituellt skådespel där kampen mellan vintergreven och majgreven står i centrum.

Midsommarblot

Midsommarblot firas vid midsommarsolståndet och högtidhåller att solen nått sin högsta punkt och att naturen är som ymnigast.Eftersom midsommar är en högtid som är starkt präglad av folktro och omgiven av såväl äldre som nyare traditioner, så utformas högtiden ofta efter lokal tradition. Sill, sommarens första färskpotatis, öl och nubbe är ett måste för många till midsommargillet. Blotet ägnas i huvudsak åt Frej och Freja och deras kroppsliga och andliga förening. Även ljusalverna hyllas och Sunna - solens gudinna.

Sensommarblot/Skördeblot

Sensommarblot eller Skördeblot firas vanligen i början av augusti och högtidhåller att det är tid för den stora skörden och att sommaren går mot sitt slut. Mycket brödsäd skördas i slutet av juli och början av augusti, och många tar detta som utgångspunkt för när blotet firas, och då är Tor, åkrarnas beskyddare, och Siv, som råder över sädens mognad, lämpliga huvudpersoner att vända sig till.

Höstdagjämningsblot

Höstdagjämningsblot firas vid höstdagjämningen och högtidhåller att skörden är avslutad och att solen nått halvvägs mellan midsommar och midvinter. Nu tackar många hedningar för sommarens gåvor, och förbereder sig även på att ta till sig den mörka tidens gåvor. Vissa förknippar även höstblotet med sejd. Vilka gudar som bjuds in varierar med vilket fokus blotet har, men vanligt är att vända sig till Sunna, Skade, Ull, Frej, Freja, Frigga och/eller Oden. Om man håller skördeblot är det vanligt att bjuda in Tor och Siv.

Alvablot

Alvablot firas vanligen i månadsskiftet oktober/november. Det riktas i första hand till förfäderna och förmödrarna, till nära vänner och släktingar som inte längre finns med oss i Midgård, till de ofödda och de avlidna. Men blotet hålls också ofta till Frejs, Frejas, Odens och alvernas ära. Alverna (svartalverna) hör som väsen i jorden nära samman med de döda. En del väljer att vid denna tid också välkomna vinterhalvårets ankomst och vinterns makter, ofta i skepnad av skidgudinnan Skade och vinterguden Ull.

Årsväntan

Årsväntan firas av en del de sex veckorna mellan alvablotet och julblotet. Veckorna räknas ner och högtidhålls genom att ett ljus i en stake med sex ljus tänds ett efter ett, oftast i samband med Torshelgd. Ljusstaken kallas väntljusstake.

Torshelgd

Torshelgd är ett veckofirande som firas av en del på torsdagskvällen. Oftast står Tor och Frigg eller Tor och Freyja i centrum (torsdag och fredag).