De kristna glasögonen
Då och då när jag berättar om att jag är hedning och vad det betyder för mig, eller om jag hamnar i en diskussion om religion i allmänhet, träffar jag på en inställning som kanske är förutsägbar, men tröttsam.
"Du har ju inte en riktig religion."
Nu vet jag att vissa hedningar föredrar att kalla det andlighet istället för religion, men för mig känns det inte konstigt att kalla en tradition där man tillber gudar, firar specifika högtider och tror på ödet för religion. Andlighet kan det väl också vara, men det är ett vagare ord. Oavsett, så har jag stött på, gång på gång, speciellt bland svenska ateister, att det jag sysslar med "inte är på riktigt". Nu kanske vän av ordning menar att ateister knappast tror att någon religion är "på riktigt". Men min erfarenhet säger att svenska ateister har sina rötter i sekulär kristendom, och de har fortfarande på sig det som jag vill kalla "kristna glasögon". De kan respektera eller förstå en religion som påminner om kristendom, som är bekant.
Har religionen en grundare eller ledarfigur? Är det tydligt med rätt och fel? Finns det en helig bok som utges för att vara "guds ord"? Är man tvungen att välja, dvs, religionen ifråga exkluderar andra religioner? Finns det en gud som alla inom religionen tror på?
Om svaret är ja på dessa, verkar folk kunna ta det på allvar. Monoteistiska religioner, med en grundare, med tydliga moraliska regler och en helig bok är något folk vet hur de ska förhålla sig till. En polyteistisk tradition utan grundare, som inte har en viss helig bok och utan tydliga moraliska regler, vad är det för något?
Så därför, har jag från ateister hört uttalanden som "men, om ni inte har någon bibel, vad baserar ni er tro på? Man kan väl inte bara plocka russinen från kakan och tro vad man vill?" (Jo, detta är exakt vad man kan) Jag har, som representant för samfundet, fått frågor från skolelever som känns irrelevanta: "Vad säger er religion om abort eller homosexualitet?" (Det viktiga är vad VI säger).
En del av detta att läsa om andra religioner genom "kristna glasögon" ser vi när icke-hedningar brukar jämföra Valhall med himlen och Hel med helvetet. Som om vår sed någonsin var så simpel. I dessa tolkningar brukar Oden få ta Jahves plats, och Loke jämförs med djävulen/ormen. Ibland kan även Surt framställas som en djävul. Det är inte ovanligt att andra polyteistiska traditioner råkar ut för samma sak: se hur Disney's Hercules framställer Hades som en satansfigur!
Ett utmärkt sätt att få folk att lägga ner sina "kristna glasögon" i diskussioner om andra religioner, är nog Discovery Channels serie "Out of Egypt", specifikt avsnittet "The Birth of the Devil", som handlar om hur i många religioner det inte finns någon enskild varelse som symboliserar ondska eller synd. Under tiden, får vi själva känna oss stolta över att känna till vår sed, även om andra skulle missuppfatta oss.
Emma Hernejärvi, rådsmedlem
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
-
Irving Norqvist » Nyskapad myt om disa: ”Ett härligt filosofisk poem med djupa rötter till verkligheten. Tack. Mvh Irving..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
tomhet bifrost heliga platser mångkultur värderingar familj kropp tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa gydja moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vetenskap gudamakter monogami symbol alva julafton val jolner organisation årsväntan insida skålgropsten dakota access identitet ägg liberal sigurd fafnesbane bok landskap toreblot nationalistisk väven feja kura skymning vlogg göteborg registrerat kommunikation tacksamhet edsring jättar vanadis utiséta förstörelse ursprungsfolk inkluderande ordning och kaos ukraina föda skade hälsa sekulär vårdande frej tor filosofi rådet väv mytologi tid, årstider, vår, personliga reflektioner asynja konst tankesmedja ekologistisk monokultur earth hour jämstäldhet personlig sed vana midgård utbrändhet internet skörd ogrundand misstänksamhet tyr fulltrogen trana bronsålder ledstjärnor sejd vårdagjämning hiero gamos samhälle vinternätterna solvända lucia traditioner kyla emma hernejärvi alver midsommar medlemmar förmödrar lek helighet hedningar etik sommarsolstånd förfäder oden tankar gamla uppsala trossamfund nornor tempel politik höstdagjämningen mörker disablot årstider carl lundbäck andlig erfarenhet död känslor gudar jord freja mångfald gerd yggdrasil liv per lundberg forn sed andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn polyteism ritual alvablot jul vinter samfundet forn sed sverige höst gemenskap sed frigg skalleper frey demokrati förnyelse sång vår ceremoni gudsbild hemmet högtider disa döden asatro lusse urd ragnarök kultur faq historisk sed bröllop årsting interreligiöst modern hedendom monoteism myter vårblot bön äring stockholm rune forssén källor blota torshammare november häfte ví siv äktenskap skola industrialism media ödet osynlig dröm storm moder grunna vardag kläder video morsdag gåva vintersolståndet religionsfrihet beklagande tjänstgörande kvinnlighet bildning naturens rättigheter blotlag tradition nutid tranafton odla älvor skuld makter det implicita sociala medier diser standing rock studier gud verdandi påsk arbete kristendom eugene gendlin tiden helig plats berättelse tolerans folkräkning sedvandrare hlodyn vårfrudagen nyckelord frågor odr fördomar uppfostran mat förnimmelse utbildning metoo djur mimameid ginnungagap vanatro polygami jötnar eir påvestenen konferens emma hernejärvi' myter, vetenskap, ymer hallar begravning ting kurs feminism växa in i seden
De brukar få folk att tänka till å fatta att de finns fler religoner än kristendom, judendom, islam, budism å hinduism som man fick lära sig i skolan å att de går å "dyrka" sina gudar på fler än ett sätt.
De mest ironiska i hela situationen e ju de faktum att den nordiska kristendomen e anpassad för att fungera här uppe å har således "adopterat" flera av våra gamla högtider, samt att dessa personer sedan baserat sin version av tex ateismen på detta. De hela blir nästan lite skrattretande när man börjar studera mönster å tankebanor. Ta ett sådan koncept som synda de finns inte i många religoner men e en stor del i kristendomen bla å har då också blivit en del av "svenska" värderingar som även dessa ateister använder sig av.
Tänk efter själva så kommer ni hitta flera liknande omständigheter att använda i dessa diskusioner för att hjälp andra å förstå att allt inte altid e som dom tror.